tisdag 25 oktober 2011

Det kan inte vara så här vackert i stan?

Efter jobbet idag tog jag hundarna med mej på en promenad. Vi hamnade hos grannen med rosenkvittenbusken som jag berättat om tidigare. Vi bestämde oss för att träffas en dag nästa vecka för att tillsammans göra kvittenmarmelad och jag fick plocka hälften av frukten med mig hem.
Nu ligger dom i en skål i köket och sprider en härlig doft.
 På väg hem var jag bara tvungen att ta upp kameran...den här bilden fick mig att tänka på Raskens eller utvandrarna av Wilhelm Moberg. Jag kan se framför mig Karl-Oskar och Kristina gå längs vägen.....visserligen var det uppe i småland och det var nog en grusväg dom gick på men det kan väl kvitta....

 Om det inte hade varit för att grinden är lite modern så kunde detta ha varit deras kohage.....
 Är det inte vackert så säg?
 För mig är det helt otänkbart att bo i stan men det har kanske sin tjusning inte vet jag....

Tack för att du vill titta in till mig idag !
Mia

5 kommentarer:

  1. Jag skulle ALDRIG kunna tänka mej att bo inne i ett samhälle. Jag bara måste bo på landet så att jag kan få rå mej själv. Ja du vet ju hur långt ute i skogen vi bor.
    Jag fattar inte att jag har missat att följa din nya blogg. Jag har visserligen varit dålig på att följa bloggar överhuvudtaget, men jag tyckte ändå att det var lite väl tyst från dej. Nu är ordningen återställd och jag följer dej här istället;)
    Du har alltid så fina bilder och det är kul att läsa dina inlägg, även om jag är lite dålig på att kommentera.
    Kram Elinore

    SvaraRadera
  2. Jag förstår inte varför det inte går att kommentera hos dig! Enda sättet är att gå via Mozilla, men det är omständigt med flera läsare.
    Nåväl, kul att du också gillar torparromantik! Nu förstår du varför jag trivs så bra i den Småländska skogen = )
    Vackra bilder du bjuder på och den där marmeladen är jag nyfiken på. Ska bli spännande att höra hur koket gick!

    Kram
    Lisa

    SvaraRadera
  3. Jag håller med dig! Att bo på landet är nog prioritet nummer 1 för mig också. Och visst kan man med tanken förflytta sig bakåt till Oskar och Kristinas tid när man ser dina vackra bilder!
    /Cika

    SvaraRadera
  4. Du bor ju mitt i paradiset :) du bor väl någon stans i österlen? jag längtar tillbaka dit. Vi var där i 3 dagar och de satte verkligen spår i min längtan till att kunna åka tillbaka dit igen :) Kram Suss

    SvaraRadera
  5. Vilka vackra bilder. Jag är född och uppväxt i storstaden och kan ibland längta tillbaka. Men den längtan brukar infalla någon enstaka helg när jag saknar att kunna gå på kvarterskrogen och 'bian' utan att åka tåg i en timme först.
    Kram

    SvaraRadera

Tack för att du tog dig tid att skriva en hälsning.Jag läser alla med glädje!